Gran Canaria

-Haole boy, vi drar till Gran Canaria på Fredag, ska du med?
-Eheeee klart jag ska det, måste bara kolla med chefen om jag kan få ledigt....

Tre dagar senare har jag lyckats övertala chefer och arbetskamrater att man som nyanställd behöver vila upp sig ett par veckor efter fyra månaders hårt arbete. Under denna tid hade även biljett priset, till mina kamraters stora glädje, hunnit sjunka ytterligare ett par hundralappar. Efter en lång och mödosam nedförd, inklämd mellan solhungrande pensionärer och ett gäng kopiöst drickande herrar (som börjar halsa taxfreesprit och vägrade komma ut från toaletten när det blev dags för landning) kom vi äntligen fram och möttes av en tryckande värme. Jonas från Cutre Surf i Pozo kom och plockade upp oss och all utrustning från flygplatsen och gav oss lift till Pozo där vi skulle bo.

Pozo Izquierdo Pozo, Björn Dunkerbecks hemma strand, denna legendariska ort som man med fruktan läst om i diverse surfmagz, kan närmast beskrivas som en liten spökstad. Knappt ett hus var färdigbyggt och runt omkring såg det ut som en blandning av sopptipp och byggarbetsplats. (I Spanien behöver man ej betala skatt för ett hus som ej är färdigt).

Halvfärdiga hus, en liten närbutik, lösstrykande hundar och katter, en liten pub, mycket få fasta invånare men desto fler windsurfare. Av alla risiga hus blev vi visade till det skabbigaste av dem alla. Rappningen hängde lös i tak och på väggar, toaletten var man rädd för att använda, kackerlackorna hade fest bakom kylen och vårt lilla trepersonersrum med vångingsäng gick under namnet gaskammaren men vad gjorde det, vi var framme!

Bland det första vi gjorde var att åka in till Playa Ingles för att hyra bil, en liten sportig Opel. Bil är ett måste om man är på Gran Canaria, även om man bor i Pozo. Vindarna är otroligt märkliga, det kan vara vindstilla på en strand men åker man bil i 10 min så man hitta 5.0 vindar.... mycket märkligt! Under våra 2 veckor hade vi inte så tur med vinden, det blåste visserligen så det gick att segla flertalet av dagarna men vågor behagade sällan infinna sig på samma plats som vinden och 5.7-6.7+ var de mest använda seglen, mindre än 5.0 låg kvar i påsen under hela resan... Vinden var även mycket tillfällig vilket gjorde att vi oftast endast fick segla ett par timmar om dagen. Efter att ha hört så mycket om Pozos brutala Nuclear winds var kanske inte detta precis vad vi hade hoppats på när vi åkte ner men det är svårt att klaga när man kommer ner från ett kallt och vintrigt Stockholm. Det sades att om man bara tar sig tid att åka runt och leta vind så kan man segla varje dag på Gran Canaria.... Och leta vind det gjorde vi...... Här kommer en kort sammanfattning av några av de spotsen som vi besökte:

Pozo Izquierdo är centrum för windsurfing på Gran Canaria. Här går världscupstävlingarna under sommaren och det är den stranden som alla talar om. Det är en stor stenstrand med vind som kommer in från norr. Pozo är egentligen inte något renodlat vågställe där vågorna ständigt rullar in utan det behövs vind för att vågorna skall börja bryta. Då kan det dock gå ganska brutala vågor, se upp för rullande stenar... Precis invid Pozo ligger Mosca Point där det ibland rullar in surfbara vågor med tidvattnet.

Pozo brukar vara ganska vindsäkert, särskilt under sommaren då det kan nå upp till helt otroliga vindstyrkor (titta på någon PWA-tävling....). I Pozo ligger en av Gran Canarias bästa windsurfing butiker, Cutre Surf Shop, med ett mycket stort sortiment av prylar och även en egen linje fina custombrädor. Priserna är dock inte så låga som man hade väntat sig (inga 25% för fri moms) och Jonas är en mycket hård affärsman som inte gärna går med på att pruta en enda krona. Här finns dock det mesta som kan behövas om olyckan skulle vara framme. Cutre hyr även ut lägenheter och hjälper till med biluthyrning.

Ketchup strax söder om Pozo, mitt i tomatodlingarna, kan erbjuda riktigt stora vågor men var helt platt när vi var där så jag har inte mycket att säga om platsen.

Bahia Feliz/Aguila Playa

Vid Aguila Playa huserar familjen Dunkerbeck med ett eget center och butik med F2/Neil Pryde. De säljer även Waterproof, mycket fina custombrädor av samma shaper som gör Björns vågbrädor. De har inte lika stort sortiment som Cutre men har istället lite bättre priser. Björns pappa Eugen: Det finns så många Tyskar och Italienare som lägger upp pengarna på bordet utan att tveka men självklart får ni 10 % rabatt

Bahia/Aguila är en strand av sand/småsten som brukar vara ganska vindsäker och det är hit de flesta som åker charter hamnar. Om det ej blåser brukar Centren ibland dra längre norr ut på ön för att leta vind. Ligger betydligt närmare civilisationen en Pozo och är ett ganska trevligt ställe med ett par pubar och restauranger där man ibland kan träffa på en något förfriskad Björn med vänner.... Kolla in Hollidays på söndagar. Bahia rekommenderas varmt om man skall stanna en längre tid då det inte blir lika inträngt och ensidigt som att bo i Pozo, här finns även personer som INTE windsurfare vilket kan vara ganska skönt efter ett par veckor.... Pozo har dock en mycket trevlig liten pub invid surfshopen där det ofta kunde det bli en Tropical efter seglingen, en och annan kyckling macka (mycket goda rekommenderas varmt!!!), ett par partier biljard och en stor mängd skitsnack men i övrigt var Pozo en mycket lugn och sömnig liten håla.

San Agustin

Playa Ingles

Maspalomas

Maspalomas är en mycket fin sandstrand med stora fina sand dyner. Det är vid Masspalomas och Playa Ingles som man hittar de fetaste solbadarna som ligger och steker fläsket i samma stolstol på samma plats varje dag under hela semestern.... Verkar mycket roligt.... Ryktesvis fick vi höra att man skulle se upp med nakna Tyskar som brukade ligga och sola inne bland sanddynerna....

På södra delen av ön syntes vinden aldrig till och är nog inget att rekommendera ur windsurfingsynpunkt dock fanns det ett par små fina hamnstäder med stora miljonkryssare som kan vara värda att kasta ett öga på om det inte blåser.

Norr om Pozo fanns flera stränder efter vägen upp till Las Palmas.. Det är egentligen bara att skaffa en karta och åka ner i första bästa vik och se om det fungerar. Jag nämner här de två mest välkända stränderna vi seglade men chanserna stora att du hittar din privata favoritstrand.

Närmast Pozo låg Vargas som var en stenstrand som kunde erbjuda fina förhållanden. Måste åter påpeka det märkliga i att det kunde blåsa bra i Vargas samtidigt som det var vindstilla i Pozo. ca 10-15 minuters bilfärd..... mycket konstigt.....

Därefter kommer Ojos de Garza som låg invid flygplatsen och precis bredvid en militärförläggning. Här kunde det vara plattvatten inne i viken och stora vågor när man kom längre ut. Om man seglade ut mot militärbasen, förbi ett par klipprev till höger, kunde man hitta ett spot med stora fina vågor som bryter in mellan lavaklipporna och in mot basen.

Det gäller att hålla tungan rätt i mun för om man misslyckas och blir uppspolad på land kan man endast ta sig därifrån via basen och Spanska militärer har inte rykte om sig att vara trevliga och vänliga när det gäller utländska spioner.... Bla en Dansk blev mött av beväpnade vakter men som tur seglade Björn och Co här denna dag och efter en stunds prat med vakterna fick de strandsatta lift ut från anläggningen.

Björn seglade här en hel del och visade då att en sann världsmästare roar sig på jet ski medan hans segel blir riggat och att han har med sig en caddie som seglar ut en reservutrustning om valet av segel och bräda inte skulle passa rådande förhållanden eller om olyckan skulle vara framme.... Värt att nämnas är kanske att Björn just vid detta tillfälle skulle spela in några bildsekvenser till en ny video och hade både kamera och vidofilmare med ut. (se bilder i Luke Hargreaves reportage i Windsurf) Vanligtvis var Björn alltid först uppe och först på plats, oavsätt hur kvällen innan varit så var han oftast fört ute på vattnet...

På norra sidan av ön skall det finnas flera bra spots med brytande vågor, tyvärr räckte inte vår dit att utforska denna del av ön men vi fick höra rapporter om hur Björn brukade åka dit tidigt på morgonen för att segla. Även västra sidan av ön är för mig helt okänd då vi endast hade en mycket begränsad tid för att utforska så mycket som möjligt.

Efter sen kväll, en senare morgon och en ilfärd till flygplatsen, lämnar vi hyrbilen på närmaste parkering utanför entrén och rusar in. Incheckingen har varit stängd i en timme och plötsligt inser man hur långsamma spanjorer är och hur snabbt tiden går.... Passanger to Stockholm on Flight 247 please go to Gate 14.....

30 minuter till avfärd och vi står med tre stora paket med windsurfingutrustning utan någon personal från flygbolaget inom synhåll....Med bara 15 minuter till lyft hämtas våra väskor och vi springer genom tullen och kliver som sista personer ombord planet som stänger dörrarna efter oss och för oss åter hem till kyla, snö och arbete.....

Gran Canaria är en mycket bra ö ur windsurfingsynpunkt med en otrolig vindstatistik om man bara tar sig tid att leta upp vinden men i övrigt finns det nog trevligare platser att besöka. Personligen tycker jag det var lite väl mycket flashigt överexploaterat turistliv över ön men ur vindsynpunkt är det ett utmärkt alternativ som är enkelt att ta sig till med vanlig charter. Oftast kan man klara sig med att endast betala frakt i ena riktningen om man skall ta med sig egen utrustning då de inte är så noga att titta på biljetterna när man ska tillbaka. Priset gäller egentligen endast för en bräda med tillbehör alt. max 30 kg men flygbolagen brukar inte vara så kinkiga.