Tips

Vindsurfingens historia
Trimma din utrustning
Hängsele
Fotstroppar
Vattenstarten
Gippa
Kryss
Segla snabbare
Duck-Jibe
Spin Out
Laga brädan
Laga fenan
Lär dig tyda molnen

Calles trick sida

Metrologi

Lufttryck och vindar
Det vi upplever som vind är naturens strävan att utjämna tryckskillnader. Vindriktningen i väderrapporter beskriver varifrån vinden blåser vilket innebär att nordliga vindar kommer norrifrån. Vattenströmmar i haven anger däremot vart vattnet är på väg. En nordlig vattenström rör sig mot norr.

För att beskriva vindens styrka kan man använda olika metoder och enheter. Man talar om medelvindar samt momentanvindar eller vindens byighet. Vindens hastighet anges i meter per sekund, knop, kilometer per timma eller enligt Beaufortskalan. Enheten knop är kanske mest relevant för seglare, eftersom man på sjön mäter hastighet i knop blir det enkelt att beräkna hur många distansminuter man hinner per timma.

Vinden som anges av SMHI i rapporter och prognoser mäts på 10 meters höjd och är ett medelvärde under två eller tio minuter. Dvs den vind som rapporteras är aldrig den som vi utnyttjar när vi seglar med våra relativt korta master.

På väderkartor ser man ibland isobarer. Det är linjer som binder samman platser med samma lufttryck och det är i samband med dessa tryckskillnader som vindar uppstår. Ju tätare det är mellan isobarerna, desto kraftigare blir vinden. Luften strävar efter att strömma från högt till lågt tryck. Att jämna ut trycket kan man tycka borde gå ganska fort och det hade det också gjort om det inte hade varit för att jorden roterar. Rotationen och den krökta jordytan gör att vinden kommer strömma parallet med isobarerna. På norra halvklotet läkas alla rörelser av åt höger relativt den ursprungliga riktningen. Detta gör att det rotetar moturs kring lågtrycken och medurs kring högtrycken. På södra halvklotet är rotationen omvänd. Femonenet som orsakar detta kallas Coriolikraft.

Friktionen mot marken och haven gör att vindarna länkas av olika mycket. Mycket friktion gör att vinden går rakare mot lågtrycket medans den vid låg friktion länkas av mera. Detta medför att lågtryck vara rätt långlivade ute till havs, men dö ut relativt snabbt när de kommer in över land. Friktionen leder även till att vindarna är kraftigare högre upp i luften samt att vindskjuvningen blir större. Detta är inte direkt något som påverkar windsurfare men skulle man villja utnyttja fenomen kan man twista seglen olika för babords och styrbords halsar. Lite mer twist för styrbords hals gör att du utnyttjar vindens högervridning med höjden på rätt sätt. Twista mindre då du seglar för babords hals.

Temperaturskillnader mellan landområden och stora vattendrag skapas genom att marken värms upp mycket fortare än vatten vilket gör att vi sommartid kan glädjas åt sjöbrisen. Under förmiddagen väms landområdena upp och luften inne vid land stiger och ersätts direkt av kallare havsluft. Den varma luften uppe i himlen driver då ut över havet och kyls av och faller ner igen. Ett bra sätt att se om det skall bli någon sjöbris är att spana in stackmolnen vid kusten, när de bildas kommer också sjöbrisen igång.

Vindarna drivs av olika lufttryck och lufttemperaturer men även terrängen påverkar vinden. Då luften pressas samman, till exempel i ett sund, kommer vindhastigheten att öka. Detta fenomen kallas venturieffekt. Den uppstår gärna i varmassor erftersom de varmmassan dämpar vertikala vindrörelser. Då blir effekten av sammanpressningen större eftersom luften får svårare att stiga. I en kallmassa är effekten mindre. Detta fenomen gäller framförallt tidigt på säsongen, då vattnet fortfarande är förhållandevis kallt och luftmassan du befinner dig i ofta är att betrakta som en varmmassa.

 

Copyright ©2001 All rights reserved.
Created by Petter Sevenius